Jag har ju börjat med att småstäda lite varje dag numera, dels för att ha ett rent och fint hem och dels för att ha en syssla varje morgon.
Ena dagen gör jag båda badrummen, andra dagen dammar jag hela huset, tredje dagen skrubbar jag köket, fjärde dagen tvättar jag alla lakan, handdukar, gardiner och textiler. Och så fortsätter jag tills allt hemma är riktigt rent och sen börjar jag om.
Det har varit en skön syssla och jag ÄLSKAR känslan av renheten i huset. För mig har det fungerat mer än perfekt att dela upp städningen på detta sätt.
Problemet nu. Jag har inte städat på tre dagar, utan har istället valt att vara med mannen min och pojkarna och slappat en riktigt massa. Utan att röra huset en enda smula. Eller ja, disk, tvätt och plocka undan är ju en syssla varje dag. Men utöver det så har jag och huset vilat.
Det har varit skönt. Tills nu. Vi ska ju ha kalas imorgon för yngsta pojken som blir hela tre år. Kalas innebär ett städat hem. Enligt mig.
Och jag tänkte ju, att jag låter huset vila och gör en storsatsning idag på städet.
Jag har bara verkligen ingen lust, vilja eller ork..
Crap. Måste ju kanske slänga ihop en tårta och lite muffins också. Och slå in alla paket.
Och klockan är redan 18..
